tisdag 10 februari 2009
Pall
När jag var liten hade jag en liten träpall. Den hade jag att sitta på, att kliva på, att bära på. Så småningom hade den gjort sitt o den kastades bort. För trettio år sedan (ungefär!) fick jag en ny pall av min äldre bror, men det var inte som min pall... snyft... När jag var på loppis före jul hittade jag en trävit liten pall! Givetvis köpte jag den o har nu målat den en första omgång. Den har fått plats i blomhörnet i köket. Den enda nackdelen med att ha en liten pall o inte en större är att alla rackarns kablar syns ju....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Vart då i köket? Är det mellan bänken och bänken? :) Jag är jättetrött i benen.. Vi ringde ju aldrig sen idag.. förlåt.. Hoppas Samuel berättade att Boris inte skulle komma.. Puss och kram!
Men det var en söt liten pall i alla fall !
Kram/Lotta
Precis som du hade jag också en liten pall som jag älskade. Pappa hade snickrat ihop den och målat den röd med blommor på. Mitt namn och födelsedag stod där också. Men jag kunde aldrig slänga bort den trots att den blivit skavd efter flera års användning. Den står nu i barnens gamla lekstuga och väntar på att barnbarnet ska bli stort nog att använda den.
Här snöar det idag. Men bilden från igår var från förra året, jag hoppas att jag inte lurade dig.
Ha det gott.
Vilken söt form på pallen!
Kram Randi
Alla dessa kablar som syns och är i vägen överallt... Var ska man göra av dem???
Jättesöt pall.
Skicka en kommentar